Jejje
Två dunkar står på hyllan. Den ena luktar bensinmack, den andra luktar tvättstuga. Båda heter "avfettning". Och nästan alla vi har någon gång stått där i gången på Biltema och tänkt: spelar det verkligen någon roll? Svaret är ja, det spelar stor roll, och när du väl fattat skillnaden blir bilvård både billigare och betydligt roligare.
Den korta versionen, för dig som ska tvätta om tio minuter
Kallavfettning löser oljigt. Asfalt, tjära, vägbeläggning, olja, limrester. Den är lösningsmedelsbaserad och sprutas på en torr bil.
Alkalisk avfettning löser trafikfilm. Vägdamm, salt, avgaspartiklar, den där gråbruna hinnan som gör bilen matt. Den är vattenbaserad och sprutas på en blöt bil.
Och ordningen är: kallavfettning först på torr bil, låt verka, sedan blötlägg och lägg alkalisk avfettning ovanpå, låt verka, spola av. Sedan schampo. Har du bara lätt smuts kan du hoppa över kallavfettningen helt. Nu vet du mer än de flesta i tvätthallen. Men stanna kvar, för resten är faktiskt intressant.
Varför kallavfettningen vill ha en torr bil
Kallavfettning bygger på lösningsmedel, oftast petroleumbaserade eller numera allt oftare växtbaserade. Principen är den klassiska kemiregeln att lika löser lika: eftersom asfalt och tjära är oljiga behöver du något oljigt för att lösa upp dem. Och det är precis därför det inte får finnas vatten på lacken när du sprutar. Vatten och lösningsmedel trivs inte ihop, och en blöt yta gör att medlet aldrig får kontakt med smutsen det ska lösa.
Ett vanligt scenario: någon spolar först av bilen med högtryckstvätten "för att få bort det värsta", sprutar sedan kallavfettning och blir besviken på att tjärprickarna sitter kvar. Det är inte produktens fel. Den fick aldrig chansen.
Kallavfettning används därför punktvis eller på de nedre partierna, alltså trösklar, bakom hjulen, framvagnen och stänkskärmskanterna, där tjära och asfalt faktiskt hamnar. Att dränka hela bilen i kallavfettning varje tvätt är slöseri, luktar illa och sliter i onödan på gummi och vax.
Tershine Dissolve och Biosolve är två svenska varianter, där Biosolve är helt biologiskt nedbrytbar och betydligt trevligare att stå bredvid. Biltema och Hamron har prisvärda dunkar som gör precis samma jobb.
Varför den alkaliska vill ha en blöt bil
Alkalisk avfettning är vattenbaserad och jobbar med högt pH plus tensider. Den bryter ner organisk smuts, fett och den elektrostatiskt fastsittande trafikfilmen, och den fungerar bäst när ytan är blöt så att produkten kan spridas jämnt och rinna in i skarvarna utan att torka.
Här är den viktigaste regeln i hela artikeln: alkalisk avfettning får aldrig torka in på lacken. Torkar den in kan du få fläckar och ränder som är sega att få bort, särskilt på mörk lack och på fälgar. Blöt bil, jämnt lager, några minuters verkan, spola av. Punkt.
Tershine Extract är den svenska klassikern i den här kategorin, och finns även färdigblandad om du inte vill hålla på med spädning. Biltemas alkaliska avfettning gör samma sak till lägre pris.
Många kör den i en pumpspruta eller i en foam lance, och där börjar det bli riktigt trevligt att jobba med. Har du inte kopplat på skumkanonen än har vi en hel guide om foam lance-adaptern och hur du får den att passa.
Men snow foam då, är inte det också avfettning?
Bra fråga, och den ställs oftare än man tror. Snow foam, eller förtvättsskum, är ofta en mildare alkalisk produkt som är formulerad för att skumma rejält och ligga kvar länge på ytan. Skummet är alltså inte magi i sig, det är ett sätt att förlänga kontakttiden. Ju längre kemin får sitta utan att torka, desto mer smuts lyfter den.
På en normalt smutsig sommarbil räcker snow foam plus schampo alldeles utmärkt. På en saltig februaribil vill du ha en riktig alkalisk avfettning i botten. Tershine Elevate är ett skum som vi testat och gillat, och som dessutom får en att känna sig som en kemist när man doserar.
Fusklappen du kan tejpa in i garaget
- Kallavfettning: torr bil, oljig smuts, nedre partier, punktvis. Verkar 3 till 5 minuter.
- Alkalisk avfettning: blöt bil, trafikfilm och salt, hela bilen. Verkar 3 till 5 minuter, aldrig i sol.
- Ordning: kall först, alkalisk sedan, spola, därefter schampo.
- Aldrig: låt någon av dem torka in på lacken.
- Sommar: ofta räcker skum plus schampo. Vinter: ta hela kedjan.
Hur ofta behöver du egentligen båda?
Ärligt talat: färre gånger än branschen antyder. En genomsnittlig svensk bruksbil behöver kallavfettning kanske fyra till sex gånger om året, framför allt på våren när vinterns asfaltsprickar ska bort och på hösten inför vintersäsongen. Alkalisk avfettning behöver du i stort sett varje tvätt under vinterhalvåret och betydligt mer sällan på sommaren.
Det finns en poäng i att inte överdriva. Starka avfettningar tar med sig ditt lackskydd på köpet. Har du lagt ner en timme på att vaxa bilen och sedan skummar den i alkalisk avfettning varannan vecka, ja då har du i praktiken betalat för att tvätta bort ditt eget arbete. Vill du ha ett skydd som håller trots regelbunden avfettning är keramiska sprayskydd betydligt tåligare, vilket vi går igenom i guiden om hur du får bilen att hålla sig ren längre.
Fem saker som går fel i praktiken
1. Avfettning i solen. Varm lack plus kemi är lika med intorkning på trettio sekunder. Ställ bilen i skugga eller kör i en GDS-hall.
2. Att spruta uppifrån och ner. Lägg avfettning nedifrån och upp så att du undviker ränder där produkten rinner ner över torra partier. Spola sedan av uppifrån och ner. Samma logik som med skum.
3. Att tro att mer är bättre. Dubbel dos ger inte dubbelt resultat, det ger dubbel kostnad och ett skydd som mår sämre. Följ doseringen på flaskan, den är faktiskt uttänkt.
4. Att glömma pumpsprutan efteråt. Alkalisk avfettning som får torka i en pumpspruta kladdar igen munstycket. Spola ur med rent vatten och pumpa ur, så lever den i flera år istället för en säsong.
5. Att blanda kall och alkalisk i samma flaska. Nej. De motverkar varandra, du får en emulsion som varken löser oljigt eller trafikfilm särskilt bra, och du har dessutom förstört två produkter samtidigt.
Skyddsutrustning och miljö, kort och osentimentalt
Det här är den delen alla hoppar över, så vi håller den kort. Använd nitrilhandskar. Alkaliska produkter är just alkaliska och gillar inte huden, och lösningsmedel avfettar dina händer precis lika effektivt som de avfettar bilen. Har du känsliga luftvägar, jobba utomhus eller i en ventilerad hall.
Och när det gäller var du tvättar: att avfetta bilen på gatan eller garageuppfarten skickar oljerester och tungmetaller rakt ner i dagvattenbrunnen, som i många kommuner går direkt ut i närmsta vattendrag utan rening. Det är ett av skälen till att en GDS-hall eller tvätthall med oljeavskiljare är att föredra, särskilt när du kör hela avfettningskedjan. Vi har gått igenom regelverket och vad som faktiskt gäller i artikeln om att tvätta bilen hemma.
Behöver en nybörjare verkligen båda?
Om du precis börjat och vill hålla det enkelt: köp en alkalisk avfettning först. Den är den du kommer använda oftast, den fungerar året runt och den gör störst skillnad på hur ren bilen faktiskt blir. Kallavfettningen kan vänta tills du får dina första tjärprickar, och då kommer du märka omedelbart varför den finns. Den känslan när en tjärfläck som suttit i två månader bara löser upp sig och glider av är, ska erkännas, oproportionerligt tillfredsställande.
Sammanfattning
Kallavfettning på torr bil mot oljigt och tjära. Alkalisk avfettning på blöt bil mot trafikfilm och salt. Kall först, alkalisk sedan, sköljning däremellan, schampo till sist. Aldrig i solen, aldrig intorkat, aldrig mer dosering än vad flaskan säger. Behärskar du de reglerna har du kommit förbi det mesta som får folk att tycka att bilvård är krångligt, och du kommer aldrig mer stå villrådig i den där gången på Biltema.
